20tassar

I går gjorde jag och Minja vårt premiärbesök på hundsimmet. Trots att det bara ligger dryga halvmilen härifrån och har varit öppet sedan sommaren 2013 har vi aldrig varit dit. Tanken har funnits många gånger men ibland kan det vara väldigt långt mellan tanke och handling...

I går kl.13.00 hade vi i alla fall vår tid och så fort vi var utanför lokalen började Minja dra i kopplet som en tok. Hon ville in! lite oväntat med tanke på att hon aldrig varit i de lokalerna förut. Hon sprang i alla fall in i hundsimmet som en virvelvind med viftande svans och var direkt fram och hälsade på Emma, som äger hundsimmet. Sen var det dags för henne att få flytväst på sig. Har ni någon gång försökt sätta flytväst på en virvelvind? det är tur att hon är liten ;) I flytvästen fästes två långlinor, en som jag skulle hålla i och en som Emma skulle hålla i.
Sen var det dags att hoppa (nåja...) i plurret, hunden går först upp för en ramp till en avsats och sen nerför en annan ramp som leder ner i poolen. Minja satsade och sprang uppför den första rampen som om det hade varit A-hindret i agility. Sen tog det stopp. Tvärstopp. Fick stödja henne med ena handen baki rumpan för att hon skulle våga gå ner i vattnet. Sen tog det bara några sekunder så var hon ute på djupt vatten. Tror hon fick lite "panik" när hon kände att hon inte bottnade för det var mer "måste hålla mig ovanför vattenytan!" än simning till en början - hon fäktade med frambenen så det skvätte vatten överallt. Tydligen en rätt vanlig reaktion men det tar mycket energi och gör att hunden snabbt blir trött. Efter ett tag, när hon insett att hon inte skulle drunkna eller att jag inte skulle gå iväg och lämna henne där i poolen, började hon simma lugnare och mer ordentligt. Hon tog i och sparkade på riktigt bra med bakbenen. Vi insåg dock ganska snabbt att det inte skulle bli något simmande längs efter poolkanten, i alla fall inte den här gången, så min lina kopplades bort och så låg hon och simmade mot mig istället.

Hon simmade i intervaller ca. 3x3 min. Däremellan fick hon komma upp på rampen (den som leder ner i poolen) och vila. Det kanske låter som lite simtid men hon blev rätt trött vilket märktes speciellt sista gången hon var ner i vattnet, då blev det en del plaskande igen så Emma gav henne lite stöd genom att hålla längst bak på flytvästen och då simmade hon lugnare igen.

Efter simningen blev hon duschad, schamponerad och fönad. Föningen fick dock jag sköta tillslut eftersom hon fick för sig att fönen, som var en golvfön med slang ståendes på golvet, var ett dammsugarmonster och skulle äta upp henne om någon annan än matte fönade henne :p Hon får sina idéer ibland, haha.